Din webbverksamhet når långt utanför din sajt – gör dina annonsytor det?

Ett nät av sidor som knyts samman av länkar håller på att förvandlas ett nät av informationutbyten. Innehållsutbyte utgörs idag av innehåll snarare än länkadresser. Vi placerar ut valda delar av vårt innehåll i miljöer där vi hoppas nå nya läsare – ofta nära trafikflöden där många webbanvändare rör sig. Vi vet att webbesökare är på jakt efter relevant innehåll snarare än en länk som säger ”hej, jag ären webbplats”. När mediavanor förändras, då förändras en hel bransch.

Det kan finnas många olika sätt att läsa ett innehåll, men oftast ligger annonserna bara på den primära webbplatsen och i papperstidningen.

Det finns många fler chanser till annonsintäkter. Om du ger bort innehållet gratis, var medveten om hur det sker och hur det skapar ett värde för läsarna. Annonsering på webben har gått om TV och är Sveriges andra annonsmarknad efter dagspress. Men vad många missat är att läsare når vårt innehåll i RSS-flöden och mobiler.

Här finns det, trots det lilla formatet utmärkta annonsytor. För Iphone-användare kan du till exempel lägga in en helsidesannons som dyker upp om läsaren vänder på telefonen.

Webbannonsering utgör idag en femtedel av hela annonsmarknaden. Men det skulle kunna vara ännu mer om tidningar utnyttjar det snabbt ökande läsandet i mobilen.

Nya publicister – nya regler. Tidigare var företags och tidningars sajter dominerande på webben. De hade resurser att skapa innehåll – nu har alla det. Internet har blivit vad det kanske borde varit hela tiden. För nu ger-, delar och läser vi information i ett media som är specialiserat på just detta. Metaforer som sidor, dokument och mappar är historia. Vi växer långsamt ifrån dem. Framför kastar sig bloggare och nya entreprenörer in i mediavärlden med nya idéer om upphovsrätt och värdet på olika typer av innehåll. Datautbyten och en uppluckring av den traditionella äganderätten till innehåll utmanar etablerade intäktsmodeller.

Mediavanor förändras. Nu väljer jag hur jag vill se information. RSS från Dagens media, DN, SvD, Tasteline och mina favoritbloggare gör det lätt för mig att hålla koll. Tyvärr betyder det ibland att jag scannar av en nyhetssajts rubriker utan att besöka vare sig webbplatsen eller ens tidningens mobilversionen. Jag blir klar med tidningen innan jag sett en enda annons.

Publicister som lever på annonser lever vi en omtumlande tid. De behöver i en vidare mening återuppfinna relationen mellan journalister som experter och andra människor som söker information. Nej, jag skriver inte läsare. För jag vill personligen inte vara en ”läsare”, jag är intresserad av ett innehåll och vill ha en redaktions urval av nyheter. Om jag får det i en tidning på papper, på en webbplats eller i min telefons rss-läsare spelar ingen större roll, för mig.

Så det är dags att sluta lägga tid på radbrytningar i din text, som den renderas på artikelsidan på sajten. Det är kanske inte ens där jag läser ditt innehål. Jag läser det, jag uppskattar det och jag värdesätter det. Jag ser gärna annonser intill det om det kan bekosta en fortsatt bra service. Men var inte så säker på att jag tagit del av ditt innehåll på det sätt du tror att jag ska göra det.

– 1990 väntade jag till klockan 21.00 för att från min TV få veta vad som hänt i världen.

– 2000 skrev jag webbadressen till en tidningssajt i dators webbläsare och fick där veta vad som hänt i världen.

– 2010 tar jag telefonen ur fickan för att få veta vad som hänt i världen.

Som sagt, utmaningen blir att återuppfinna affären i relationen mellan en redaktions utmärkta innehåll och nyfikna människor. För herregud, innehållet – nyheten är lika intressant som någonsin. Innehåll på webben, i telefoner och på läsplattor har samma värde, om inte ett ännu högre värde än det någonsin haft på papper. Nu levereras de med en tajming som aldrig tidigare, på minuten. Men det är onekligen svårt att hålla jämna steg med den utvecklingen som annonssäljare.

Vi behöver lära oss att sätta pris på information i en rad nya kanaler. Vi behöver lära oss att sätta ett pris på vårt innehåll när det aggregeras av andra webbtjänster och vi behöver lära oss att sätta nya mått på en annonsörs kontakt med våra läsare – utöver klick och exponeringar i antal och storlek. På TV klarar de sig ganska bra genom att ta betalt för tid, det kan vi göra i läsplattor och webbplatsen med.

Några få tidningswebbar karvar guld med täljkniv, medan resten klagar på att det inte finns pengar på webben. Webbannonseringen omsätter förvisso inte lika mycket som dagspresstidningarna än, men webbannonseringen omsätter sedan länge långt mer än landets alla magasin gör ihop. Det finns stora pengar på nätet. Men för få tidningar har lärt sig hur de ska tälja guldet.

Här kan vi starta vår jakt på bättre förståelse och större annonsintäkter:

Så ska vi tjäna pengar på nätet – mer än vi någonsin gjort på papperstidningen (Mindpark.se)

Tradition är inte en affärsmodell (Samesamebutdifferent.se)

Kan Aftonbladet göra en Spotify? (Mindpark.se)

How to save the news  (TheAtlantic.com)

Kategorier: Blogg.